Pistolens Photomojo

~kärlek och revolt~

Min fru gestaltar mig... (gästfotograf)

...och det är jag väldigt tacksam för. Hon är fin på att fånga stunder som betyder mycket senare. Bilder som är trevliga att gå tillbaka till, bilder som andas kärlek. Det är fint. 

Jag och Arvid leker på en påskmiddag hos min svärmor...

Jag och Walde har provar en massagegrej jag vunnit. Man skulle gissa måttet på en gravidmage, jag tog måttet på min egen mage och det visade sig vara samma. Vet inte om det är bra eller dåligt... :-)

Jag och Tilde har kvällsbadat i Halmstad.

Jag och Malin myser på balkongen.

Alla fotografier är tagna av min hustru, Malin Burlin.

Trevlig helg!



Added 2017-08-05 21:19 | Permalink | Comments (0) | Comment

Rensar hela tiden

Jag har blivit fenomenalt duktig på att rensa bilder direkt i mobilen. Har bara bilder där jag tycker om. Sen när det börjar bli fullt så tankar jag till datorn och börjar om igen. Förr hade jag så in i h@$§£te med bilder på samma sak för att jag bara knäppte loss, nu redigerar jag den bästa bilden kort efter den är tagen och rensar bort de andra bilderna. Mer plats i mobilen och man känner sig som en bättre fotograf när man bläddrar. Jag har heller inte obegränsat med plats i luren. Är alltid lite snål utrymmesmässigt när jag tecknar nytt abonnemang. 

Nedan följer lite sommardokumentation:

Renoverar och snickrar en hel del för tillfället...

Passar på att plåta mellan varven...

Blir rolig och bra dokumentation... använder bloggen lite som fotoalbum.

Ungarna badar hemma hos mormor och Anders, där finns det spabad.

Man bör också anstränga sig för att fotografera det käraste och vackraste man har.

Vi hörs!



Added 2017-08-03 21:14 | Permalink | Comments (0) | Comment

Att bygga sitt eget vardagsrumsbord

De flesta som hänger här på FS gillar förmodligen att skapa. Jag tycker det är väldigt tillfredsställande, men för mig så snurrar det runt på olika saker jag för tillfället är insnöad på. Det kan t.ex vara att skapa fotografier, göra musik, baka bröd eller som temat blitt för denna sommar... snickra i sjöboden! 

Därinne har en hamrat och spikat ända sedan jag var liten och jag tycker om att se mina egna barn göra detsamma. Min fru älskar inredning, så nu har vi kunnat förenas även i denna skapandeprocess. Således, denna skärgårdsvecka har jag gjort barnen sällskap i sjöboden och snickrat jag med... ihop med min egen pappa. Snacka om att umgås över generationerna. 

Scoutar skärgård med pappa <3

Tilde och sjöboden...

Men först blev det till att gå ut på jakt. Det finns lite gömslen och vrår uti skärgården om man känner till den. Denna gång var vi på jakt efter ganska rejäla plankor, gärna väderbitna. Till slut hittade vi en riven brygga som halvt om halvt letat sig ner i marken där den blivit dumpad. Dessa brädor såg ut att kunna utgöra en bra bordsyta. Till ben var vi ute efter störar, gärna som skulle fungera färgmässigt med bordsytan.

Gammal lada med både det ena och det andra...

Malin hade tänkt sig en silvergrå yta, såsom plankor blir när de står ute. De vi hittade hade dock en varmare, mer gulbrun ton som vi båda såg potential i. Utan att vara helsäkra påbörjade vi snickeriet, och jag gick tillväga på samma sätt som jag gjort ett par veckor tidigare när jag byggde en hallbänk. Iom att jag gjort konstruktionen en gång innan blev det faktiskt lite lättare den här gången. 

Jag och Malin letar material till bordsben.

Ungarna leker jätteplockepin med vår fångst.

Nu är bordet på plats och både jag och Malin är supernöjda. En viss stolthet infinner sig när jag ser bordet, det skall erkännas. Trotsar jantelagen och njuter av det! Nästa projekt blir två sängbord, vi har nu lyckats samla på oss lite material.

Inspektion... min mamma föreslog sedan att vi skulle slipa ytan, den var lite väl rå. Man vill ju inte slipa bort patinan så vi provade på en testplanka. Det funkade bra, så då vågade vi köra på bordet. Det fick en betydligt bättre finish. 

På plats hemma.

Om nu funderar på att ge er in i DIY-träsket, GÖR DET, det är jätteroligt och man kan förvåna sig själv. Jag hade etta i slöjd när tiden begav sig på Ramdalsskolan i Oxelösund, fick visserligen en tvåa när jag bytte till trä... men ändå. 

Ha det fint allihopa!



Added 2017-07-28 21:03 | Permalink | Comments (0) | Comment

Lägerliv bland barn med VACTERL

För andra året i rad var VACTERL-lägret i Halmstad. Det var också andra året vår familj åkte dit så Tilde kan träffa andra barn med samma diagnos, och att vi kan träffa andra familjer som delar erfarenheterna. Bakgrund för er som inte läst min blogg tidigare; 

"VACTERL är en initialförkortning (akronym), där varje bokstav representerar ett missbildat organ. V står för vertebra (kota), A för anus (ändtarm), C för cor (hjärta), T för trakea (luftstrupe), E för esofagus (matstrupe), R för ren (njure) och L för limb (extremitet). Barn med VACTERL-associationen har missbildningar i minst tre av dessa organ, och det behövs ofta upprepade operationer med sjukhusvistelser, framför allt under det första levnadsåret." ( info stulet från Socialstyrelsen, vill man läsa mer kan man göra det här)

Tilde har missbildad ryggrad + revben (V), medfött hjärtfel (C), missbildade njurar (R), ensidig hörselskada + missbildat öra (L). Även en del kringliggande problematik som inte har en bokstav men finns beskriven i associationen såsom diafragmabrock och fellokerad lever. Låter ganska tufft, men faktum är att hon haft tur. Det finns många barn som gått igenom bra mycket tuffare resor med många operationer och ändrade livsförhållanden. 

Det som numera innebär störst problematik för Tilde är hennes hörselskada. Det är så illa att hon inte hör talat språk utan bara ljud som uppfattas som irriterande, höga ljud som skrammel och buller. Hon har fått en hörapparat men det är svårt att anpassa den. Ljud förstärks så hon kan höra talat språk men det är svårt att filtrera, det innebär att det väldigt mycket ljudintryck för henne. Man kan förstå att hon blir trött av det, ibland väljer hon att slippa sin hörapparat. 

Allt gick bra på förskolan, men när hon började första klass blev det tuffare för henne. Hon har en underbar klass och har haft en underbar lärare, men iom att kraven har ökat så har hon fått anstränga sig väldigt mycket. Men ibland blir det för mycket. Då resulterar det i en oerhörd trötthet... ibland så att hon varit tvungen att lägga sig på klassrumsgolvet. Ibland uttrycker det sig i svåra utbrott och då tar det ett tag innan hon kan lugna ner sig. 

Krabbfiske med räkor och klädnypor :-)

Jag är glad för att det finns en så väl fungerande förening för barn med denna ovanliga diagnos. Det är intressant att ta del av andra familjers livshistorier. Det man kan konstatera är att varje öde är unikt trots att vi alla har samma association att utgå ifrån. Vi brottas med olika saker helt enkelt. Vad som också är roligt är att se alla dessa härliga ungar leka med varandra med ett bra spann över åldersgränserna. Det är en avspänd helg med mycket värme. Det gillar jag. 

Vi var en sväng till Halmstads Äventyrsland, Tildes lillebror Walde är aningens skeptisk till badtemperaturen. 

Mmm

Dessa smurfar måste vara från parkens begynnelse. Värsta skräckfilmsscenen! Inget spöktåg i världen mäter sig med dessa.

Slut för denna gång. Lång bilresa idag. Nu fortsätter vi semestern med ett kort depåstopp i Norrköping för att sedan sticka ut till Nyköpings skärgård. Fotografierna i detta inlägg blev väldigt blandade, allt utifrån vad man springer förbi med sin mobiltelefon.

Fortsatt trevlig sommar allihop!



Added 2017-07-24 20:46 | Permalink | Comments (5) | Comment

Två nätter utan tarp i Omberg.

Vi lyckades verkligen planera in sommarens superväder för vår lilla vandring i Omberg, Östergötland. Normalt sett hänger vi ofta hammock i Kolmårsskogarna så nu skulle vi testa branterna vid Vättern lite. Egentligen jobbade vi ganska planlöst, ställde bilen vid någon liten prick som hette Höje och därifrån hoppade vi på vandringsleden Omberg runt. Strax fortsatte vi på Ellen Keys led upp till Hjässan där man måste erkänna att det är en magnifik utsikt över Vättern, Tåkern och schlätta. 

Omelett till lunch på Hjässan.

Vi fortsatte sedan ner till ytterligare ett turistigt mål, Stocklycke och Stocklyckehamn... käkade lite glass till och med. Vi hade en tanke på om vi skull övernatta i närheten men valde bort det för att det var så mycket folk.

Elin njuter av en kopp kokkaffe vid Pers sten, och jag ska visa något tufft på mobilen.

Foto: Elin Josefsson.

Istället traskade vi norrut på Älvarumsleden. Tog istället sikte på Älvarums udde i förhoppning om att det skulle vara fint att hänga upp våra hammockar. Väl där märkte vi att rådande urskog var svår att hänga i, speciellt om vi vill ha ett litet läger på tre stycken hängmattor. Vi gick fram och tillbaka och övervägde tänkbara platser innan vi landade ända nere på stranden. Ingen väderapp visade regn, så vi vågade oss på att hänga tarplöst. Mäktig känsla att ligga där i vågskvalp under bar himmel. 

Ny erfarenhet att hänga ända ner på stranden.

 Bilden är från hammocken innan läggdags. 

Elin har vaknat.

Efter en lugn och skön frulle vandrade vi vidare norrut... turistade vid Västra väggar för lunch. Hade sikte på Ommas borg som vi kanske inte var så imponerade av. Missförstå mig rätt, skogen och naturen blir viktigare när man kommer ut såhär. Sökte oss söderut och chansade på att Anudden skulle leverera bra hängplatser åt oss. Och OM den gjorde! Det var väldigt ensligt och vackert där, lummig skog att hänga i, närhet till vattnet, flera solplatåer att äta på... och en fet grotta att simma till. Rekommenderas varmt. 

Bad efter en dags vandring.

Elin och Thomas diskuterar om vi ska äta.

Thomas hammockslappar... :-)

Vattnet i Vättern är så otroligt inbjudande.

Medelhavskänsla.

Fångad i fotoredigering... Foto: Elin Josefsson.

Vila på frukosten.

Vandingsmässigt gillade jag södra delen av Omberg bäst. Det var väldigt varierande skogar och vackra miljöer. Beträffande diskussionen om fästingar så fanns det gott om dem i Omberg. Vi hade läst rykten innan så vi var faktiskt varnade. Elin plockade två som fastnat på plats, Thomas hade en med sig hem. Dessutom hade vi dem på packpåsar, väskor och kök. Själv verkar jag vara immun mot både fästing- och myggbett. Har haft två i hela mitt liv, och då är jag ändå uppväxt i Nyköpings skärgård sommartid. Jag klarade mig således helt utan.

Stor ek som fallit och utgör boplats år en mängd djur. Nedan följer några fotografier av Ombergs växlande skogar.

Tack och hej.



Added 2017-07-20 20:30 | Permalink | Comments (1) | Comment
1 2 3 ... 64 Next Last 
 

Previous posts

Användbara sidor


Bloggar jag läser


Fotografer